Psykisk ohälsa- Vi är alla unika.
Vilken diagnos har du ? Själv tillhör jag gruppen HSP -personer. Jag har förvisso ingen stämpel i röven som säger det, men med lite google och en del besök hos psykiatriker genom åren, är det ganska solklart. Att jag är en HIGH SENSITIVE PERSON. På gott och ont. Jag har faktiskt testat andra diagnoser, som tex ADHD och åt tom en sorts antidepressiva för just det under en period. Men märkte ABOSLUT ingen skillnad alls. Lille skutt kom lika ofta på besök som Draken Dracula. Dvs humörsvängningarna rockade lika fett med dessa små piller som utan. Listan på egenskaper för att ha diagnosen ADHD är så jäkla lång , att även om jag valde att sluta med medicinen så har jag säkert en släng av det ändå. Just nu är jag i mitten av cykleln för Menstruation och kan säkerligen lägga till några fler diagnoser. Men faktum är att jag har börjat att acceptera mig själv. ÄNTLIGEN. Jag har övat mig på att vara mig i 47 år nu och det verkar så sakteligen bli en sport jag behärskar. Utan att folk måste ducka runtom mig:)
Jag har säkert skrivit om detta förut, men vill lite påminna om det då jag tycker att det är så viktigt. Våra hjärnor är kroppens mest komplexa organ. Dvs ingen forskning i världen har ett totalt grepp om vår hjärna. Jag fick förklarat för mig av en mkt duktig psykiatriker när jag led av panikångest och depression under en periond, att vår hjärna är väldigt beroende av att hjärnans signalsystem fungerar. Lite precis som ett knä är beroende av ett korsband. Skillnaden är ju dock den att en fysisk skada är lättare att förstå och att reparera. Ett korsband opereras, en hjärna medicineras. Men för att operationen av knäet skall vara lyckosam , krävs mycket rehab och träning. En hjärna likaså. Vinsten i att tänka på ovan faktorer är att man klarar att inte LÄGGA så mkt skuld på sig själv. Dvs att minska ångesten i sitt mående , genom att läsa på om kroppens fysik.
Det är lättare att prata om idag, vi vet mer idag. Men möter fortfarande alldeles för många människor med för lite kunskap om detta. Jag är fast med mina antidepressiva mediciner för resten av livet. Varför då ? jo för att jag mår skit utan dem. Och tro mig har testat. Så jag har valt att acceptera min medicin , likt en operation på mitt knä och ser resten av resan som en lång rehab och träning av mentalt välmående.
Vi är alla unika. Främst våra hjärnor:*)
