Skönhets tips....

Inför en snart fysisk flytt från samboliv tillbaka till lägenhet har stressen greppat tag om mitt sinne och legat och guppat runt mig ett par veckor. Som vanligt i just det verkliga livet så är sällan en fysisk flytt ensamt en faktor för ångest. Det är så mycket sorg runtomkring den logistiska separationen från hela min bonus familj. För första och enda gången i mitt liv är jag förbannad att jag aldrig prioriterat pengar och att dem nu INTE ligger på hög,  så vi kunde köpa vårt eget drömhus. Där vi vill bo.  Ekvationen 3 småbarn, en tonåring, en hund och två vuxna är OM vi vill bo rimligt nära barnens skola och vänner ORIMLIG. 
Det vore överdramatiskt att säga att flytten i sig skulle vara överst på min stresslista. För i vanlig ordning så har livet hittat mig och testar mina gränser. Och just nu är min/vår närvaro hårt testad. 
 
Skönhetstips..
 
1.En långsam promenad ner till havet, allvarlig fokus på grönt, varsamma steg på mjuk mossa och långa andetag. Ingen tid. Ingen telefon. Inga bilder. Fågelkvitter. Mot en klippa och ett glittrande hav. Tid i nuet.  
 
2.Livets verkliga skönhetstips sköljdes över mig på valborg. Dvs jag badade i havet efter en bastu. Endast 8 gradigt havsvatten omsvärmade min just nu ångestladdade kropp & blev så livsbejakande som bara naturen kan. När du blir ett med den. Min gungande rumpa uppför den iskalla trappan har aldrig varit så vacker. 
 
3. Ord. Forcerat har jag greppat alla nära vänner jag har. Jag har rappat ur mig allt jag går igenom. Allt jag känner. Hur jag mår. Jag har upprepat samma version fler gånger än vad jag kan räkna om vad som händer oss, min nära familj just nu. Jag har obevekligt tagit massvis med plats hos vänner och rabblat mitt mantra. Egoistiskt har jag pratat om bara mig och min skit. Och jävlar vad stöd från vänner är vackert. 
 
4. Fysisk närhet. Att kramas. I brutal tystnad låg jag i min sambos famn i evighet. Där blir jag lugn. Där ordnar sig allt. Ingen dör i cancer. Alla mår bra och ingen är elak mer. 
 
5.Mitt sista skönhetstips. Klyschigt och tröttsamt i ett. Sluta bry mig om dem som inte går att rädda. Sluta lägg energi på dem som inte vill bli räddade. Sluta upp en gång för alla att släcka bränder åt folk som eldar i sin egen trägård. Låt dem brinna upp , helt själva. Erbjud fan inte ens en brandsläckare. DE förstår inte vad det är för något.