Brunettbolla -is back.

Befinner mig i en musikalisk himmel efter tisdagskvällen på Stora Teatern, TACK MAMMA. Fick frågan för ngr veckor sedan om jag ville se Moneybrother. Ett band som för mig helt gått förbi, bortsett från Anders medverkan i Så mkt bättre. Förstod då att han har en pipa som heter duga. Men förstod inte att han är en själslig tjuv och mästerlig på att fånga varje cell i min kropps totala uppmärksamhet. Svenska språket ÄR så brutalt vackert. Så ärligt, så nära , så fint. Mindre koncerthallar är det ABSOLUT bästa och den intimitet som bjöds på från scenen ,var det jag brukar kalla VÄRLDSKLASS. "Det är dom dagarna jag vill sjunga om". sista albumet. Lyssna, njut och sup in varje smärtsamt, varmt och vackert ord på albumet som handlar om den ensamhet vi många känt genom livet på olika sätt. 

 

I hela fem veckor nu har jag ätit pescotarisk kost. Jag har efter många månaders funderingar bestämt mig för att lyfta arslet ur den stol som så länge varit så fylld av samvetskval. För så mycket. Miljön är en av de stora stenarna som rumlat runt i mitt hjärta. Bort med kött. Steg 1. Så lite plast som möjligt är nästa steg. Följer min dotters val att ALDRIG mer köpa en plastpåse i en butik och istället ta med de befintliga. Att i den största mån det går i ilandsvardagen tänka så miljövänligt det går. Kommer aldrig flyga inrikes igen. Nästa tjänstebil..aldrig en diesel igen. Välja att aldrig köpa vatten på flaska igen. Vårt kranvatten är magiskt. Vill bli så påläst som det bara går för att jag som enskild individ kan bli ett föredöme för framtida generationer. FN:s nya miljörapport visar att vi har 10 år på oss om vi fortsätter med samma utsläpp som innan. Skräckscenario som snart biter oss rejält i arslet.