Mästerligt kaos
Med vetskapen om att hjärnan är det mest komplicerade organet i vår människokropp, är det troligen inte fullt möjligt att förstå hur en och samma händelse kan tolkas på så olika sätt. Arv och miljö påverkar fundamentalt och att försöka "gå i någon annans skor" nästintill omöjligt . Min hjärna går på högvarv just nu , allt för att försöka samla mina sinnen och försätta dem i zen mode. Jag precis som många reagerar snabbt och intuitiv. Jag flämtar til, hämtar andan och måste "greppa" det jag hör och ser. Det ena scenariot bryts ner av "vardagen", dvs livet i sin gilla gång. I den verisonen av mig själv kryper jag in i en oförankrad värld där endast jag , mina frysta broccoli och toapappret som måste inhandlas existerar. Där är jag trygg och nästintill obekymest lugn. I det vanligare scenariot googlar jag på världshistoria, söker mig till samhällsdebatter , plöjer P1 och poddar om armageddon. En aningen ostabil och rockig verkstad. I det tredje scenariot kastar jag broccoli i kastrullen till ljudet av USA podden och pratar högt och osammanhängande med min sambo om dagens intryck . Jag hoppas att han köpte det där toapappret . Jag är för upprörd . Det som fascinerar mig med dessa olika planeter, som jag reser emellan, är hur människor runtomkring mig tolkar in precis samma händelser och intryck.
Jag själv är som en ångpanna på väg att explodera. Jag behöver ett excelark för att sortera upp alla tankar om allt . Världen är nära nu. Alla kantstenar från vår planet jorden lutar snett in i min lilla sfär. Rock'n roll är en underdrift. Men det finns lägen då jag lyckas trycka ner bromspedalen hela vägen ner och får ett stopp. På allt.
Det är då jag hittar den röda tråden i mitt kaos. Den där jag väljer förståelse. Jag väljer omtanke. Jag väljer fakta och underfundighet. Jag väljer främst att inte vara arg, eller rädd .
Det är en världslig uppgift just nu att parera dessa känslor och att fortsätta navigera mot en snällare värld. Det är det enda vi faktiskt kan göra. VARA SNÄLLA.
